Avverkning och pajbak

Så kom då torsdag eftermiddag. Vi körde i riktning mot utväxlingsplatsen: Statoil. Solen sken och fåglarna sjöng troligen utanför bilen i något träd, när vi sladdade in på Parkeringen bara en liten aning sena. Jag hade bestämt att jag ville ha en kopp kaffe innan vi (som Prince Charming trodde) skulle åka vidare till min mamma. Så vi köper oss varsin kaffe och går iväg för att sätta oss i solen och avnjuta drycken.

Då dyker PCs bästa vän och hans lillebror upp, PC ser lagom förvånad ut och vi hälsar. Bröderna skrattar och säger att de hade tänkt att de skulle ta en lite tur ihop och jag säger att jag kräver att få tillbaka honom i ett stycke.
- "På lördag klockan 17 behöver jag honom..."
De lovar att återlämna honom i gott skick, och eftersom jag vet vad som ska hända under kvällen så är jag inte det minsta orolig. (Stor eloge till alla män som ser till att inte svensexan blir ett orosmoment för den blivande bruden, eller att aktiviteterna blir pinsamma. Ni övriga: Ni är töntar.)

Vi langar över väskan med hans ombyteskläder och träningsskor, vi kysser varandra och jag vinkar av trion innan jag sätter mig i vår bil och åker till mamma. På vägen stannade jag på konsum och köpte specialmjöl, margarin och annat till den specialpaj jag skulle laga.
(Medan hjältinnan nu reser de 1,5 milen till sin mor för att där baka pajer så kan vi göra ett mindre instick och berätta att hjälten i historien nu forslades tillbaka till den stora staden där de hämtade upp marskalken och sedan spelade lasergame under några timmar. Därefter gick de på krogen, åt en väldig massa friterad mat och drack hinkar med öl innan Skogsrået vid 23:00 fick hämta den mycket trötta PC inne i stan. Trött men nöjd.)

Så, jag åkte till min mamma där jag fick middag och sedan satte vi igång med att baka Taccopajer, tio sycken för att vara exakt. Det tog ett par timmar. Pajformarna hade vi lånat ihop från flera kök och de tog upp hela köket. Sist gjorde jag den ägg-laktos och glutenfria pajen som såg oväntat god ut. Sen ringde jag min kökschef M som lovat att ta hand om maten på bröllopsdagen. Mitt huvud snurrade nämligen så av allt jag skulle komma ihåg att jag inte litade på mitt eget omdöme när det gällde specialmaten. Jag var tvugen att få en extra åsikt. Vi pratade en stund och sedan tog jag ut de sista pajerna, diskade upp och åkte hem till pappa.

Det var nu efter 19:00 och det var en grymt skön försommarkväll, sol och varmt. Hemma hos pappa gick vi en runda i trädgården och avverkade träd som vi skulle ha att pynta lokaen med. Först två små körsbärsträd som vi skulle ha hela, med ljusslingor i. Sen fyra andra små körsbärsträd som vi bara skulle ha grenar från, en massa vit syrén och säkert 10 björkar. Jag skrattade hysteriskt hela tiden när vi gick där och samlade träd, grenar och löv.
- "Gästerna kommer inte att tro att vi är kloka, vi avverkar ju hela din trädgård", skrattade jag.
Pappa såg mest nöjd ut att bli av med en del träd.

Ute i en bod på gården stod två stora spann med blåbärsris i, i källaren fanns en hel tvättkorg med murgröna som de klippt ner från verandan på framsidan, och bredvid stod det stora fång med vita rosor i olika storlekar och massor av gröna blad till min brudbukett, tärnbuketten och corgsagerna. Det såg ut som en hel blomsteraffär i källaren och jag blev helt mållös. Sen krävde jag att de skulle ta kort på alla de här blommorna innan de flyttade dem.

Efter att ha klippt ner halva trädgården (även fast det inte syntes ett dugg) så drack vi kaffe och jag begav mig tillbaka till stugan. Min mobil höll på att ladda ur så jag laddade den, klappade katten och tittade en timme på tv innan det var dags att hämta den glada brudgummen i stan. PÅ vägen hem blev han nästan förnärmad när jag sa att han kunde stanna hemma och sova imorgon. Han tyckte att han skulle upp vid 9:30 och följa med mig och fixa lokalen. Jag log för mig själv över att jag har världens snällaste man, och det tänkte jag fortfarande när jag nästa morgon mest fick ett stön till svar när jag väckte honom och frågade om han skulle med...

Han föredrog att sova en stund till.;)

Så, fredag morgon åkte jag till lokalen för att duka, pynta och göra mera mat. Jag hade sagt att senast 18:00 skulle jag åka från lokalen och bege mig hem och ta igen mig inför morgondagen. Tro ni jag lyckades??

To be continued..